Imorgon börjar resan.

Nu har vi klarat av två båtresor och hamnat i skuggan vid operan i väntan på tåg till Stockholm. Vi valde en tidigare båt för att komma ända in till Stenpiren, eftersom spåren delvis är uppgrävda och spårvagnarna har ersättningsbussar. Så nu får vi vänta lite.

Efter lunch i Göteborg sitter vi nu på tåget mot Stockholm. Det är dags att börja läsa boken jag blivit rekommenderad ett antal gånger.

Först gick vi åt ena hållet från Stockholms Centralstation.

En liten stund senare körde vi åt andra hållet i bil. Ryggsäckarna fick plats i bagageutrymmet, med nöd och näppe.

Bilen är väldigt ny, en Polestar 2, årsmodell 2023. Innan vi kört ut från Stockholm firade vi att bilen åkt 1000 km.

En fin kväll på färjan mellan Kapellskär och Nådendal.

Vi hade en fyrbäddshytt med fönster. Det var en bra men lite kort natt mellan middag och frukost, vilka båda ingick i biljettpriset.

Med på färjan var en massa finska veteranbilar av olika slag. Några riktigt blanka och fina, och så bilen nedan.

De badsugna fick sig ett morgondopp!

Det fanns även en allmän bastu, men den öppnade först klockan tio.

Nu har vi varit i Tammerfors i nästan två dagar. Vi har inte gjort något särskilt. Gått runt lite här och var, åkt spårvagn, åkt upp i ett högt torn.

Spårvagnar är nytt här. De började bygga spårvagnsnätet år 2017 och första linjen öppnade 2021. Vi upplevde spårvagnarna som mycket tystare och med mjukare körning än i Göteborg. Vi gissar att det beror på att de har bra spår. På många ställen hade de betong kring spåren (bra när även bussar ska köra där), samt lite stötdämpande material in mot spåren.

De har inga vändslingor, utan växlar över till andra spåret och byter håll. Kompakt och bra. Skoda har tillverkat vagnarna.

Vi har bott två nätter på ett obemannat hotell i stan. Helt ok. Imorgon åker vi vidare.

Vi stannade vid en liten men djup sjö och badade. Det var lagom varmt vid ytan, men sträckte man ner fötterna var det kallt!

Två våningar med bilar, och en våning med allt möjligt annat, men välsorterat.

Familjens samlade åsikt är ändå att Svedinos bil- och flygmuseum i Ugglarp är bättre, bland annat för att det har mer textinformation om bilarna.

I Vasa har vi fått en jättebred säng.

Vi gick in till Vasa för att äta, men hittade inget ställe vi alla blev nöjda med. Vi hamnade i en stor mataffär där vi köpte picknickmat och tog med till en park nära vattnet. Lagom varmt att sitta i skuggan en stund på kvällen.

Idag var vi på Power park. Det är en nöjespark som ligger bland åkrar och skog, lite som Skara sommarland. Och även denna verkar vara en person som började litet och successivt expanderade. Vi gissar att många av åkturerna var köpta begagnade. Bland annat fanns där Enterprise, en likadan som fanns på Liseberg förr. Så förr att Anna inte åkt den, men Fredrik hann göra det. (Stängdes 1982.)

Av en tillfällighet var Alvar och Anna uppe i ett pariserhjul samtidigt som Fredrik och Sten (längst till höger i bilden ovan) satt längst ut på en roterande pinne. Vi vinkade till varandra.

Cobra var rätt lik Lisebergs HangOver (som inte finns där längre), men i Cobra satt man ovanpå rälsen istället för att hänga under. Bansträckningen ser dock väldigt lik ut.

Väldigt varm dag i solen, men det fanns en del träd som skuggade.

Efter Power park åkte vi vidare till Jakobstad. Vi var hungriga och hittade Korvgörans. Fredrik beställde en "grillpanna". Det fanns medium och large. Det fick bli en medium. "Med allt?" Jo, det fick bli med allt. Korven visade sig vara av falukorvssort, men fetare.

Kan kanske ha varit HK länkkorv? Eller nåt helt annat.

Kul också med finlandssvenskan. Här i Jakobstad tyckte vi dock att den lät mer svensk-svensk än det vi hört tidigare. Men om man beställer "Franska med dip" i Sverige, funkar det?

Sen gick vi till gamla hamnen och kollade lite på havet.

I närheten av Uleåborg ligger en ö som heter Varjakansaari (klicka för mer fakta om ön!). Vi hade i förväg kollat in att det fanns en handdriven linfärja till den, men vi hade inte riktigt detaljerna klart för oss. Vi ålte till färjan och kollade. Man kunde visst hyra den tre timmar i taget för 10 EUR. Nyckel hämtar man i grillrestaurangen i närheten.

Väldigt oklart om den skulle vara ledig en fredagkväll. Vi hade ju ingen aning om hur populär den var. Ett telefonsamtal till grillrestaurangen, så hade vi bokat den klockan 17-20. Vi hann åka till vår strandstuga och checka in först.

Det är 300 meter över, och man drar linan genom att lägga på en träkloss med skåra för vajern och gå och dra i handtaget.

Väl på ön blev vi anfallna av myggen. Vi hade utrustat oss med långbyxor och myggmedel, men ändå! Det var första rejäla myggkonfrontationen i sommar.

En gång Nordens största sågverk, med 700 anställda. Nu några förfallande hus.

Bilden nedan symboliserar lite hur det kändes att ta en skogspromenad bland myggen. Bråttom. Det fanns väldigt fina växter, men man hann liksom inte titta på dem.

Liten filmsnutt, för att förstå funktionen

Jättefint att kunna ta sig ut på ön och titta lite.

En kvällspromenad.

Vi susade på mot gränsen. Där stannade vi i Finland för att äta på sista Hesburger-restaurangen. Den ligger i ett köpcentrum med utsikt över Sverige.

Det var Tornedalingarnas dag lagom tills vi var i Tornedalen. Vi såg Tornedalingarnas flagga, Meänflaku, gul, vit och blå.

Vi valde ut flygmuseet F21 som ett lämpligt stopp på väg mot nästa säng. Där fanns en hel del man kände igen om man gjort lumpen eller jobbat med radarmaskiner, fick vi veta av Fredrik.

Efter att ha checkat in på hotell i Skellefteå åt vi middag på Krysset. Parisare, mos, pucko och sånt.

Vi åkte upp på Vitberget och tittade på utsikten och skuttade runt lite i skogen.

Sen tog vi lite promenad på stan. Fin kväll.

Idag regnar det lite, för första gången på resan.

Vi behövde lunch, och stannade till i ett regnigt Umeå och åt sushi och annat.

Vi smakar på resans dryck, Jaloviina. Det är en "traditionell finländsk ädeldryck". En blandning av fulkonjak och brännvin, verkar det som.

Nu lånar vi en släktings hus i närheten av Örnsköldsvik i ett par nätter. Förhoppningen är att Skuleberget ska torka imorgon, så att vi kan klättra där.

Vi hade hoppats på att kunna klättra på Skulebergets via ferrata, men tyvärr var berget blött efter gårdagens regn, och då är klätterlederna stängda. Ganska tråkigt, faktiskt.

Vi gick istället grottstigen upp.

Det var väldigt mycket folk på berget. Vi lyckades ändå hitta sittplats vid toppstugan och åt våffla.

Efter en natt till i bortrest släktings hus gav vi oss av mot Skärkdalen. Det blev vår längsta dagsetapp hittills, åtminstone i tid räknat.

Vi valde ut en sevärdhet på vägen. Det blev Döda fallet. Där åt vi lunch som vi köpt i mataffär i Sollefteå.

Det var väldigt mycket trägångar vid döda fallet. De hade visst rustat upp och utökat dem till denna säsong. Vi var lite oense om huruvida vi tyckte att trägångarna tillförde något eller bara förstörde sevärdheten.

Vi har laddat elbilen på lite olika ställen. Det har funkat bra, även om det någon gång varit lite app-krångel. Men i Svenstavik hände nåt konstigt, så det verkar som att vi kanske laddade gratis där. Lite konstigt, för samma app har funkat på andra ställen.

Efter en god och lång nattsömn handlade vi lite inför fjällvandring, fast vi inte vet om den blir av. Prognosen innehåller kanske lite för mycket regn.

Det är inte särskilt varmt, omkring tio grader. Det blåser inget, men det ser ut att bli regn i flera dagar. Vi får se om det blir någon vandring. Alla är inte så sugna på att vandra i regn, och vi har inte så många dagar på oss förrän vi ska åka vidare.

Vi var mycket veliga om vandring och väder, bland annat på grund av att vädret är så veligt. Till slut kom vi i alla fall överens om något, avbröt påfyllande av badtunna och gick upp på närmsta fjäll, Viksjövålen.

I Finland hade vi köpt Korvgörans kebab i sås på burk, "hot". Vi borde haft tre burkar istället för två, men annars var det lyckat. Tortillabröd med kebab i sås, riven västerbottenost, chilioliver och cashewnötter.

Fredrik och Sten gick sen vidare ned till Ljungdalen, medan Alvar och jag gick tillbaka till stugan.

Vid affären hittade Sten och Fredrik information om Helags fjällmara. Vi tittade lite på bansträckningar, och Sten och Anna bestämde sig för 5 km och Fredrik tog 12 km. Vi anmälde oss alltså. På lördag springer vi. Det ser ut att bli uppehåll, men fortfarande bara cirka tio grader. Bra springväder.

Vi slappade, eldade i badtunnekaminen och badade sedan.

Väldigt slö dag. Men vi åkte också och hämtade våra nummerlappar och tidtagningschip inför morgondagens tävling.

Mycket bra springväder: 12 grader och lätt regn. Sten satsade ordentligt och det gav utdelning. Medalj, prispengar och torkad renkorv och renkött.

Vi andra blev också nöjda med insatsen, trots rejält mycket sämre placeringar. Det var ett roligt infall på semesterresan. Mycket bra arrangemang, och rekordhögt deltagarantal, nästan 400 löpare. Både Åsarna IK och Östersunds SK är här på träningsläger, så det fanns ganska många elitidrottare bland deltagarna.

Resultaten finns här.

Vi åkte mest bil idag. Städade ut oss ur stugan och rullade iväg. Vi svängde vid Messlingen och var strax på vägar vi aldrig kört på förut.

Fina skogar körde vi genom, även om de flesta såg ut att vara tallplantage.

Eftersom det var lagom att stanna i Hede för att äta och ladda bil, så gjorde vi det. Sen körde vi vidare till Bollnäs.

I Bollnäs var öde och stängt en söndagkväll, men vädret var väldigt fint, så vi promenerade runt lite bland hus och längs vattnet.

Hotellrummet är mycket rymligt. Dessutom är det första hotellduschen på resan som inte skvätter ut vatten över hela badrumsgolvet. Förmodligen för att även badrummet är stort och genomtänkt, då rummet är rullstolsanpassat.

Efter mat ovan jord begav vi oss ner i Sala silvergruva. Svalt och skönt. Bergigt och droppande. Men lite svårfotograferat.

Vi såg också en fin fotoutställning med bilder feån 1800-talet och även de första filmerna som visades i Sverige. De var från 1897, men kolorerade och med lite pålagt bakgrundsljud.

Vi åkte till Stockholm, lämnade bilen och tog in på fängelse för en natt.

Lite sega efter resan var det svårt att enas om bra matställe, så till slut delade vi upp oss och hamnade på två olika ställen. Alla blev nöjda.

Vad gäller bilen, så var den bra och trevlig. Men skönt att bara ställa tillbaka den i parkeringshuset där den bodde. Inte särskilt dyrt heller, om man jämför med vad det kostar att köra så långt med en bil man äger själv, om man räknar med alla kostnader.

Siffror: 295,9 mil. Bilhyra på 16184,95 kr. Laddning för 60 € via Fortum, 250,39 kr via virta, 213,50 kr via Easypark, 489,28 kr via Mer. Sammanlagt alltså 1644 kr för el. Men då verkar det ha blivit gratis inte bara i Svenstavik, utan även i Hede (båda laddarna drivs av Fyrfasen). Det verkar ha varit nåt fel med kontakten mellan appen och laddstationen, för appen ville inte riktigt kännas vid det hela, men det dök upp en startknapp på laddstationen. Och så laddade vi med hemmaladdare när vi lånade hus av släktingen.

Det kostade väldigt olika på olika ställen. Allt från 1 cent/kWh till 6-7 kr/kWh och kanske dyrare någonstans som jag glömt. Och gratis, då.

Vi funderade en del i förväg på om resan skulle vara genomförbar med elbil, och kom fram till att det nog skulle gå, bland annat för att Tesla öppnat de flesta av sina superchargers även för andra bilmärken. Nu passade det aldrig att ladda hos en Tesla supercharger, och det gick visst bra ändå.