Imorgon bitti tar vi båten till bussen till tåget till Köpenhamn.

Nu är vi i Danmark. Tågresan med SJ X2000 fick snabbt och bekvämt. Enligt folk som gick förbi i tåget så satt vi i den kalla vagnen. Det var lagom varmt med shorts och linne hos oss.

Nu ska vi ut i 30 graders värme och leta upp något att äta innan vi checkar in på hotellet.

På väg till hotellet passade vi på att äta på Max, för att enkelt kunna välja något bekant. Alvar festade till det med dansk läsk.

Efter att ha försökt åka båt över till Refshaleøen en stund (det var för många som ville åka en fin kväll som denna), så fick vi ge upp och gå till en buss istället. Det gick bättre, och till slut fick vi tag i både mat och dryck på Reffen.

På tillbakavägen åkte vi lite tunnelbana också.

Efter dagens morgenmad i Köpenhamn så började det regna. Jag tänkte att man sällan får se de tråkiga semesterbilderna, så här kommer en ful vinkel ut genom hotellfönstret i regn.

Så här ser hotellrummet i Köpenhamn ut. Vi har två likadana. Det fanns lite mer golvyta än jag väntat mig, kanske för att de stoppat in sängen i hörnet. Lagom stort för oss, och skön säng.

Längst fram i tunnelbanetåget kan man få köra. Nyss var det två små barn som tryckte mycket noggrant på knapparna. När de klev av tittade de på Fredrik, kanske för att kolla att han stängde dörrarna och satte fart på tåget igen.

Vi var på konstutställning i bergrummen Cisternene. De har tidigare varit vattenreservoarer, men är nu konsthall. Mörkt, fuktigt och svalt.

Vi tog en promenad och råkade passera den lilla sjöjungfrun.

Väldigt många vill titta på den lilla sjöjungfrun. Så många att det måste gå snabbt.

Vi passerade även några andra statyer som vi tyckte var betydligt ståtligare, av olika anledningar.

Vi har platser runt ett bord på ett bekvämt tåg mot Hamburg. Denna gång går resan över bältbroarna. Förra gången (år 2016) åkte vi färja mellan Rødby och Puttgarden.

Resan tar nästan fem timmar.

De tyska tågåkningsproffsen är utrustade med särskilda tågtofflor.

Jag har ett problem med att ladda upp bilder. Ska se om jag kan fixa det ...

Idag har vi varit på Miniatür Wunderland i sex timmar. Först hade vi en VR-upplevelse i en halvtimma, då vi blev krympta och inskickade i miniatyrvärlden för att lösa lite problem. Man hade en stor hjälm på huvudet, med VR-glasögon, hörlurar och mikrofon. På händerna och fötterna hade man sensorer. På ryggen hade man en specialryggsäck med dator. Systemet var ganska energikrävande. Man kände varm luft fläkta ut från ryggsäcken när man tog armarna lite bakåt. Under halvtimman fick man ryggsäckens batterier utbytta två gånger, men nästan utan att man märkte det.

Man var inte sig själv, utan blev förvandlad till något. Alvar var en korv med bröd, Sten var riddare med rustning och svärd, jag var tydligen en person med helgul overall, utrustad för att kunna gå in på ett kärnkraftverk, och Fredrik var en tjock clown.

Själva miniatyrlandet hade vi redan sett för sex år sen, men kände oss inte mätta på. Det är svårt att beskriva hur bra, stort och detaljerat det är, så jag tänker inte ens försöka.

Nu åker vi tåg från Hamburg till Haag. På de tyska tågen är det maskplikt med FFP2-klass enligt lag.

Bakom husen är havet. Det kostade en hel del mer att bo med havsutsikt, men vi har nära till spårvagnen!

Efter att ha fixat hämtmat första kvällen i Haag, så gick Fredrik och jag ner till hotellbaren och receptionen för att fixa en vattenkokare till mitt och Alvars rum, samt för att dricka var sin cocktail. Vattenkokare letades upp och levererades upp till Alvar som var tesugen (vi har en kapselkaffemaskin på rummet också, men vattenkokaren verkade ha kommit bort).

Sen var det cocktails. Personen bakom disken fick leta upp ytterligare en person. Sen grejade de en bra stund och letade efter ingredienser. Drinkarna vi fick var lite intressanta. Min skulle vara en caipirinha. Det är den till vänster i bild. Den hade en liten förskrämd limebit i botten. Och personen som gjort den frågade om den inte var väldigt stark och undrade om jag ville ha lite sprite i. Det ville jag. Tror att det typ bara var sprit. Med lite läsk blev den ganska god.

Den högra var en "Dutch mule", med genever, lime och ginger beer. Den var god och kryddig, med en hel del mynta. Smakade nästan lite hälsosamt.

Vi bor egentligen inte i Haag, utan i Scheveningen, en kustort som i princip sitter ihop med Haag. Här finns hotell, restauranger, fritidsbåtshamn och en strandpir med pariserhjul och bungee-jump. Men här finns också lite mer vanliga bostadshus och så. Dock väldigt sommarsemesterfokuserat, känns det som.

Vi tog en tur till Escher-museet. Det var fint, men hans konstverk gör sig bra även i en bok eller på en skärm, i lugn och ro, utan andra människor, tycker jag.

Vi tog tåget till Eindhoven för att gå på DAF-museet. Detta var enligt vissa i sällskapet det viktigaste på hela resan. Tydligen tog jag inte kort på lastbilarna, som vi egentligen var där för. Men jag tittade noga.

Det var två våningar av fordon. På nedre våningen fanns lastbilar, bussar och krigsfordon. På övre våningen fanns bilar och specialbilar.

I Scheveningen finns en pir. Så här ser det ut från längst ut, längst upp. För dyra pengar kan man åka zipline inåt, eller hoppa bungee-jump.

Idag har vi bil. Vi ska till Efteling, en nöjespark en bit söderut.

Vi var i nöjesparken Efteling från klockan elva till klockan 21. Vi åkte alla möjliga typer av åkturer.

Det är en till ytan rätt stor park, med gott om stora träd, så det finns gott om skugga.

Det var ganska begagligt att alla attraktioner ingår i entrebiljetten. Det gör köerna lite smidigare.

Nu lämnar vi Haag och åker till Amsterdam i ett par dagar.

Vi har satsat på lättburen packning i var sin liten ryggsäck. Just nu har vi en extra kasse med tågfika.

Det är väldigt smidigt att åka tåg i Nederländerna. Kanske är det för att de inte har så många olika sorters tåg, då alla tågresor är ganska korta. Det är ju inte så stort.

Vi tog gratisfärjan över till Amsterdams Hisingen. Det kändes som Lindholmen, på nåt sätt.

I Amsterdam bor vi på vandrarhem. Vårt rum är i en gammal skola. Fredrik var tvungen att kolla takhöjden. Det är ungefär fyra meter högt.

Vi testade vandrarhemmets bitterballen, så var det gjort. Får se om det blir någon matjes imorgon innan vi åker hemåt.

Vi trotsade regnet idag, och fick äntligen nytta av våra medpackade regnjackor. Vi hade inget särskilt planerat för Amsterdam, så vi hyrde en liten eldriven båt och tuffade runt på kanalerna i nästan två timmar.

Enligt hyreskontraktet behövde kaptenen vara minst 18 år, men det stod inget om styrman, så Alvar körde nästan hela tiden.

I nästan två timmar guppade vi runt. Ibland regnade det en del, så när vi kom tillbaka till vandrarhemmet köpte jag en polett till torktumlare och torkade lite byxor och shorts.

Här kommer lite ritningar och annat om vandrarhemmet vi bodde i. Det verkar ha varit vandrarhem ganska länge. Först som NJHC, Nederlandse Jeugdherberg Centrale. Men före det var det alltså en hushållningsskola.

Vandrarhemmet är två hus med förbindelse emellan. Det högra är skolhuset.

Ibland har vi undrat varför vi inte åkte till Belgien, men så märkte vi att det finns god öl härifrån också.

Vi bodde precis bredvid Vondelpark, en av Amsterdams bästa parker, enligt diverse listor över vad man bör se i Amsterdam. Vi hade lite tid att knäcka mellan utcheckning och tågresa, så vi gick runt en stund i parken.

Det var väl en fin park, men inte så märkvärdig. Något som var fint, var att det var väldigt många hundar på utflykt i parken. I princip inga hundar hade koppel, men de var mycket skötsamma och lekte med varandra, badade och brydde sig inte mycket om andra människor än sin människofamilj.

Medan vi satt på en uteservering i parken och fikade, så fick vi höra det nederländska larmtestet, vilket inträffar klockan tolv, första måndagen varje månad. Det lät lite mildare än det svenska, men det hördes tydligt.

Vi såg till att åka kollektivtrafik av olika slag på alla ställen vi var, utom i Hamburg då det var maskplikt där. Spårvagnarna i Haag kändes lika de i Göteborg. Men i Amsterdam fanns en hytt med en person som sålde biljetter och kollade att man betalt.

När vi skulle påbörja hemresan från Amsterdam så krånglade vi till det lite. Först hade vi så gott om tid att vi tog en extra tur med tunnelbanan, till ändhållplatsen norrut.

Sen hade vi visst glömt bort att det inte är så smart att försöka hitta någon vettig restaurang kring centralstationen i stora städer. Men till slut hittade vi i alla fall en liten italiensk restaurang som verkade ha god mat. Dock hade de bara en kock, och det tog en bra stund innan maten serverades. Då hade vi nästan lite väl bråttom, så vi fick äta på fem minuter och sen plocka med oss en pizzabit och lite bröd i farten och småjogga till centralen. Vi hann köpa lite färdkost och klev på ett tyskt ICE-tåg.

Tåget blev lite försenat, så vi missade vårt planerade byte i Duisburg. Konduktören rådde oss att skynda oss till spår 10 för att komma med ett annat tåg till Hamburg, men den instruktionen visade sig inte funka så bra. Dels verkade tåget ha flyttats från spår 10 till spår 11, och dels tyckte den lätt dyslektiske Fredrik att "Hamburg Hbf" visst kunde förkortas till "Hamm Hbf", så vi hamnade på ett helt annat tåg. Vi gick av på första stoppet och väntade på ett tåg åt andra hållet.

Sen gick jag och kollade om vi kunde få platsbiljetter på ett senare tåg till Hamburg. Det kunde vi inte på grund av att tåget var föresenat, så det fanns inte i systemet, eller om det var för att det var ett internationellt tåg. Det fanns lite olika saker att skylla på, men vi lyckades i alla fall få fyra platser runt ett bord på ett schweiziskt tåg mot Hamburg, efter att ha ätit matsäck och lyckats uppmärksamma ett spårbyte. Och att vi var två timmar försenade var bara bra, eftersom vi hade sett till att ha fyra timmars marginal i Hamburg.

Framme i Hamburg några timmar senare åt vi lite thailändskt och lite indiskt i food-courten på stationen. Det var gott.

Sen hann vi med ytterligare spårbyte samt en magisk maskin som gjorde olika sorters varma drycker (olika sorters kaffe, choklad, te, matsoppor) på ett par sekunder för 70 cent per mugg.

På nattåget från Hamburg till Malmö låg vi i tågets bakersta kupé. Bakom oss fanns bara en toalett och sen var det slut.

Det var tysk nattvagn. Fredrik och jag har åkt i sådan tidigare. Britsarna är väldigt korta, och de översta är extra korta. Så korta att de känns för korta för mig. Men vi hade egen kupé och kunde bädda de fyra nedersta. Snälltåget körde med extra madrass ovanpå britsen. Det blev lite bättre komfort så.

Klockan 02:19, när jag kanske sovit en dryg timma, så ropades det och skramlade lite i tåget, och plötsligt bultade det på dörren. Utanför stod en uniformerad man som lyste med ficklampa på sin uniform. Jag hade inga glasögon, så jag kunde inte se vad det stod på honom, men jag antog att det var den danska gränspolisen. Jag rafsade fram passen och han inspekterade. Det visade sig senare att ingen annan i familjen vaknat, så det var ju tur att jag hade passen och låg vid dörrhandtaget.

En dryg halvtimma senare började det tjuta i hela tåget. Tydligen hade någon i vår vagn råkat komma åt en brandlarmsknapp, och det tog en stund att lokalisera och stänga av. Den händelsen var det bara Alvar som sov sig igenom.

Efter detta hände inget mer oväntat, utan vi kom fram till Malmö som väntat strax före halv åtta på morgonen.

I Malmö åt vi god frukost på ett bageri-kafé precis vid stationen. Sen väntade vi bara en liten stund på att få kliva på SJ:s snabbtåg som tog oss till Göteborg.